close
Svenskar jobbar i temperaturer som överskrider WHOs rekommendationer

Svenskar jobbar i temperaturer som överskrider WHOs rekommendationer

Svenskar jobbar nästan halva veckan i temperaturer som överskrider WHOs rekommendationer. Det visar en sammanställning från tado.

Under 2020 jobbade de flesta svenskar hemifrån som en direkt följd av COVID-19. Att fler människor nu fortsätter att jobba hemma under sommaren, betyder att fler jobbar i en obekväm miljö. Speciellt under sommarhalvåret, då det är varmt och få hem har luftkonditionering.

Förra året slogs flera värmerekord i Sverige. Det var bland annat en ovanligt varm vår, sommar och vinter. Enligt en undersökning genomförd av av tado jobbade en svensk i snitt 18 timmar i veckan i en temperatur över 25 grader förra året. Förutom obehag leder ett varmt inomhusklimat till lägre produktivitet och minskad fokus. En kontorsmiljö i Sverige har vanligen en inomhustemperatur på mellan 20 och 22 grader. Världshälsoorganisationen rekommenderar att man helst inte ska jobba i en temperatur som överstiger 24 grader.

– Den stora förändringen när det kommer till människors arbetsmiljö i spåren av COVID-19 har lett till att man bör titta närmare på hur människor jobbar hemifrån. Man ska kunna ha tillgång till en behaglig arbetsmiljö där man kan fokusera och må bra, snarare än att ha det som en distraktion i sitt arbete. För att motverka en för varm arbetsmiljö har en fler och fler skaffat luftkonditionering till sina hem, berättar tados medgrundare och produktchef, Christian Deilmann

Under 2017 var det färre än fem procent av de europeiska hushållen som hade luftkonditionering. Idag är den siffran betydligt högre och den internationella energibyrån förutspår att behovet av luftkonditioneringsanläggningar kommer fördubblas under de nästkommande 20 åren. Det faktum att allt fler sannolikt kommer fortsätta att arbeta hemifrån kommer även det trappa upp efterfrågan på smarta hemlösningar för att styra värme och kyla.

Luftkonditioneringsanläggningar förbrukar mycket energi, vilket resulterar i högre elkostnader och ett större ekologiskt fotavtryck. Sverige och Europa bör vara förberedda på att den ökande användningen av luftkonditioneringsanläggningar även kommer leda till ett ökat koldioxidutsläpp, menar Christian Deilmann.


COMMENTS ARE OFF THIS POST