close
Så-lagar-du-en-klimatsmart-middag
Köket

Klimatsmart i köket från ax till disk

Vi guidar dig till hur du blir klimatsmart hela vägen från val av matvaror till färdig och uppdiskad middag.

Det finns en hel del klimatsmarta beslut vi kan fatta när det kommer till vad vi lägger i matvarukorgen och på tallriken. Det viktigaste valet för klimat och miljö är att i första hand köpa ekologiskt, menar Erik Måneld. Han har arbetat som kock i tjugo år, utbildar kockar runt om i landet i hållbarhet och är även anordnare av tävlingen Årets Ekokock. Även om potatisen är lokalt odlad kan den nämligen vara framställd med hjälp av konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och diesel. Fodret till kon kan vara importerat från områden i världen där regnskogen huggs ner för att ge plats åt foderodling.

– Det bästa är så klart att välja både närproducerat och ekologiskt om det går, vilket det numera går att göra många gånger. Men om man ska välja är det i första hand ekologiskt som gäller. Den största påverkan på miljön ligger under produktionsfasen, och därför kan det vara bättre ur klimatsynpunkt att välja ekologiska äpplen från Holland än icke-ekologiska från Sverige. Genom att köpa ekologiska, svenskodlade äpplen när de finns visar vi även för svenska odlare att vi vill ha ekologiskt.

Ett annat sätt att handla miljösmart är att utgå utifrån säsong.

– Börja tillåta dig själv att längta lite mer efter olika råvaror. Det kan vara ett bra tips också när du står där i mataffären. Tänk på de första goda jordgubbarna som kommer på sommaren, hur de smakar och jämför med de inplastade jordgubbar du hittar mitt i vintern, säger Erik.

Gör en veckomeny

Tänk också på att planera matinköpen redan innan du är i affären. Med en veckomeny gör du en räddande insats för såväl miljö som plånbok. En bra utgångspunkt är även här att tänka utifrån säsong, tipsar Erik.

– Titta på vilka råvaror, gärna ekologiska och svenska, som finns tillgängliga och försök hitta en röd tråd. Utgå ifrån till exempel potatis och utmana dig själv till att laga det på olika sätt. Du kan också fundera på om det blir något över från middagen som du kan använda till nästa dag.

Hur råvarorna fraktas till butiken är viktigt att ha i åtanke men även hur de transporteras hem till ditt kök. Att ta bilen till mataffären för att handla några kilo mat är inte särskilt klimatsmart. Ta gärna en promenad istället eller passa på att handla när du redan är ute med bilen.

Använd hela råvaran

Själva matlagningen går att göra mer miljösmart på många sätt. Börja med att plocka fram alla ingredienserna på en gång. Då sparar du tid och slipper öppna kyl och frys flera gånger om. Att producera råvaror kräver stora mängder energi. Därför är det en klok idé att inte bara välja mat som är mindre resurskrävande men också att använda så mycket som möjligt av själva råvaran.

– Ett typexempel är broccoli. De flesta av oss skär bort stammen och äter bara upp knopparna. Men stammen går lika bra att koka och äta, det är lite mer tuggmotstånd bara, säger Erik.

Likaså med purjolökens gröna del som ibland slängs bort. Faktum är att den gröna delen är både smak- och vitaminrik och passar fint i t ex soppor, grytor eller över en sallad. Potatisskalen kan friteras i ugnen och blast, skal och rötter på många grönsaker kan användas till en buljong. Med en kompost kan du sedan låta de rester du inte tar tillvara på bli till jord och på så sätt hjälpa till att minska på sopberget.

Utnyttja värmen från ugnen

Hur du lagar maten är också av stor vikt för att minska på din klimatpåverkan. Matlagning i ugn är väldigt resurskrävande så välj gärna spisen i första hand. När du väl använder ugnen passa då på att göra mer, t ex värma mat eller baka bröd, tipsar Erik. Du kan också värma upp mat genom att ställa en panna med maten ovanpå en kastrull som redan kokar. Att koka med lock ger mer effekt samtidigt som det går åt mindre energi. Stäng av plattan några minuter innan maten är färdig för att spara ytterligare energi. Tänk även på att kastrullen eller stekpannan ska passa till plattans storlek. Energiförbrukningen ökar nämligen med 20 procent om plattan är 1 cm större i diameter än kastrullen. Köksfläkten bör inte stå på längre än nödvändigt då den transporterar stora mängder uppvärmd inneluft.

När middagen är uppäten och disken stundar kan du använda eftervärmen från plattan till att värma upp diskvatten. Då har du lagom varmt vatten redo för handdisk eller de kastruller där mycket matrester har fastnat. Låt inte vattnet stå och rinna när du diskar och skölj inte av tallrikar, kastruller och annan disk. Lägg det hellre i vatten eller skrapa av resterna med en kniv eller gaffel. Vänta tills diskmaskinen är full innan du sätter igång den för att spara på både vatten och el.

Förvara smart

Varje år slängs flera ton mat i de svenska hushållen. För att minska på matsvinnet är det därför viktigt att förvara maten rätt för att den ska hålla längre. Kylskåpets varmaste del är dörren och där ska mat som är minst känslig för värme placeras som t ex vatten, dryck och smaktillsatser. De översta planen i kylen är de ställen som håller den jämnaste temperaturen. Här ska du därför placera mat som inte klarar kyla särskilt bra, så som matrester, örter och grönsaker. Matvaror som tål kyligare miljöer – ägg, kött och mjölkprodukter – ställs på nedre hyllplanen. När det gäller frukt och grönt är dagens kylskåp ofta utrustade med särskilda förvaringslådor, men Erik påpekar att många grönsaker och frukter faktiskt mår bättre av att stå i rumstemperatur.

– Potatis till exempel måste inte förvaras i kylen, så länge det är en plats som är mörk och sval går det bra. Många grönsaker som ska ätas inom de närmaste dagarna blir också godare om de förvaras i rumstemperatur.

Ett annat tips är att också testa andra tillagningssätt som gör att du inte behöver hålla maten kall. Kyl och frys är bra men drar också energi. Med gamla hederliga inläggnings- och konserveringsmetoder kan du förvara maten. För den mat som behöver stå i kylen eller frysen är ordning och reda a och o, menar Erik.

– Försök röja i frysen ofta för att använda all mat. Märk tydligt med innehåll och datum och gör sedan en lista som du sätter på frysdörren. Då kan du lätt se vad du bör använda först och det går snabbare att plocka ut det från frysen.

Fler (kli)matsmarta tips

  • Välj energismarta vitvaror. De flesta vitvarorna som säljs idag är i energiklass A och har även ekodesignkrav på sig. Kraven gäller energieffektivitet och bra funktion vilket innebär att det bara får tillverkas och säljas produkter som klarar dessa krav.
  • Kyl ner maten. Låt den tillagade maten svalna i till exempel ett kallt vattenbad innan den ställs in i kylskåpet, annars går onödig energi åt att kyla ner den varma maten.
  • Återanvänd kokvattnet. Vatten som du har kokat potatis i till exempel kan du återanvända till buljong eller för att koka nästa råvara.
  • Dra ner på plasten. Tillverkningen av plast kräver mycket resurser. Plast är inte heller det bästa materialet när det kommer till förvaring av varm mat. Satsa på matlådor i glas eller rostfritt stål eller återanvänd gamla glasburkar.
  • Ät mer grönsaker. Inför en dag i veckan då ni äter vegetariskt. Dra ner på mängden kött och tillsätt mer klimatsmarta alternativ som baljväxter.
  • Minska matsvinnet. 50 kilo mat och dryck per person slängs varje år. Ta tillvara på dina råvaror. Försök så långt det går att laga och äta upp den mat du köper. Grönsaker och frukt som börjar se ledsna ut kan du slänga ner i en gryta, ugnsrosta eller pickla.

COMMENTS ARE OFF THIS POST